Vår planet blir allt varmare och det är vår uppgift att se till att kvicksilvret slutar stiga. Nu kan innovativ ny teknik hjälpa till att avskilja koldioxid från atmosfären och lagra den säkert och permanent under jordens yta. Vakuumpumpar från Busch används för att pumpa ner de här avskiljda gaserna till en underjordisk lagringsplats.
Genom industrin, transporter och vardagsaktiviteter producerar mänskligheten kolossala mängder koldioxid. Växthusgaserna släpps ut i atmosfären, förblir där och fångar upp värmen från solen som i annat fall hade reflekterats tillbaka till rymden. Som ett resultat av detta stiger den årliga genomsnittliga yttemperaturen på jorden och är nu 1,19 °C högre än under den förindustriella perioden. Det är hög tid att agera – och anläggningar för direkt avskiljning av luft ger ett viktigt bidrag.
Avskilja utsläpp från atmosfären
Koldioxidkompensation har varit en snackis det senaste decenniet och många flygbolag har gett sina passagerare möjlighet att kompensera för de utsläpp som deras resor orsakar genom t.ex. att plantera träd. Men inom den tunga industrin är koldioxidavskiljning modeordet för tillfället. Stora fabriker och kraftverk kan samla in koldioxiden som de producerar direkt vid källan och bearbeta den på plats så att den aldrig ens släpps ut i atmosfären. Mindre, rörliga källor som t.ex. transporter och all koldioxid som redan finns i vår atmosfär kräver emellertid en annan metod. Det är här som anläggningar för direkt avskiljning av luft kan spela en roll och avskilja koldioxid från den omgivande luften och bearbeta den för att skapa ett icke-reaktivt nytt ämne som lagras säkert under jord.
Koldioxidkristaller
Istället för att användas vid koldioxidkällan, filtrerar en anläggning för direkt avskiljning av luft bort koldioxiden från den omgivande luften. En fläkt suger in luften i en kollektor och genom ett filter som samlar in koldioxiden. När filtermaterialet är mättat, stängs kollektorn och temperaturen stiger till 100 °C. Koldioxidmolekylerna extraheras därefter från kollektorn med hjälp av en Busch vakuumpump. Härifrån blandas den avskiljda koldioxiden med vatten – en process som genererar kolsyrat vatten, i princip detsamma som det som säljs i ett vanligt snabbköp. Den här bubblande vätskan pumpas ner långt under jordens yta. Även om bubblorna inte är slutmålet, så ger koldioxiden en lätt sur blandning som kan lösa de många mineraler som finns i basaltberggrund. När det kolsyrade vattnet kommer i kontakt med denna, frigörs joner från dessa olika metaller i basalten och ut i vattnet. Efter hand reagerar de med och binder koldioxiden, mineraliseras och skapar en solid massa – i princip blir det en del av själva stenen. Efter två år har 90 % av blandningen genomgått den här processen. Detta säkerställer en säker och permanent lagringsplats för koldioxiden så att den inte når atmosfären på nytt.
Förvandla koldioxid till massiv sten
Vakuum hjälper till att skapa en lösning för permanent koldioxidlagring
Rädda planeten med träd
Plantera ett träd, rädda planeten: det är sannolikt den vanligaste och mest välkända metoden för att kompensera för koldioxidutsläpp och den kräver ingen teknisk expertis eller särskild utrustning (utöver en spade). Men hur effektivt är det egentligen? Extremt, ytligt betraktat. Trädens blad absorberar koldioxid från atmosfären. Träden lagrar den här koldioxiden i bladen, stammen och rötterna och friger syre till luften. Men när träden sågas ner, släpper träden ut en stor del av den sparade koldioxiden i atmosfären. Faktum är att skogsavverkning står för nästan 10 % av vår planets årliga koldioxidutsläpp. Det handlar därför inte i första hand om att plantera nya träd utan istället att hålla jordens befintliga träd vid liv – och nyplantering av avverkade områden. Att återanvända de här platserna återställer dem med tiden till sitt naturliga tillstånd och bevarar andra ekosystem som finns i typiska arealer utan skog. När träden har mognat, ersätter de sina föregångare som effektiva, naturliga koldioxidsänkor som spelar en viktig roll för att bromsa klimatförändringar.
Plantera ett träd, rädda planeten: det är sannolikt den vanligaste och mest välkända metoden för att kompensera för koldioxidutsläpp och den kräver ingen teknisk expertis eller särskild utrustning (utöver en spade). Men hur effektivt är det egentligen? Extremt, ytligt betraktat. Trädens blad absorberar koldioxid från atmosfären. Träden lagrar den här koldioxiden i bladen, stammen och rötterna och friger syre till luften. Men när träden sågas ner, släpper träden ut en stor del av den sparade koldioxiden i atmosfären. Faktum är att skogsavverkning står för nästan 10 % av vår planets årliga koldioxidutsläpp. Det handlar därför inte i första hand om att plantera nya träd utan istället att hålla jordens befintliga träd vid liv – och nyplantering av avverkade områden. Att återanvända de här platserna återställer dem med tiden till sitt naturliga tillstånd och bevarar andra ekosystem som finns i typiska arealer utan skog. När träden har mognat, ersätter de sina föregångare som effektiva, naturliga koldioxidsänkor som spelar en viktig roll för att bromsa klimatförändringar.