
En flytande solstråle – för stabil energiförsörjning
Tillgängliggöra solenergi 24/7
Energin som solen avger är den ultimata rena, fria energin. Men oavsett hur soligt det är finns det ett krux: den mörka delen av dygnet. För ett konventionellt kraftverk spelar tiden på dygnet ingen som helst roll. När det gäller solenergi innebär däremot frånvaro av sol frånvaro av energi. För att solenergin ska vara tillgänglig dygnet runt krävs därför att den kan lagras. Vakuumpumpar från Busch spelar en viktig roll för att omvandla denna till användbar elektricitet.
Solpaneler försörjer elnätet endast när solen skiner på dem – vilket begränsar deras prestanda till de timmar då vi har dagsljus och molnfri himmel. Utan fungerande energilagring finns det andra former av energiproduktion, vanligtvis icke-förnybara fossila bränslen, som återstår för att fylla luckor i elnätet. En lösning är att göra solenergiproduktionen mer lik ett konventionellt kraftverk – genom att omvandla effekten till termisk energi.
Uppvärmning för regniga dagar
Att lagra värmeenergi är mycket enklare än att lagra el. Tänk bara på hur en termos håller kaffet varmt och jämför det med hur många batterier du skulle behöva för att få en vattenkokare som inte är kopplad till ett strömuttag att koka upp vatten. Medan konventionella solpaneler omvandlar solljus direkt till elektricitet, har solvärmeanläggningar ett extra steg: att omvandla det till värme som lättare kan lagras och tas ut vid behov.
Från värme till elektricitet
Nyckeln till solvärmeenergi är att koncentrera solens strålar. I stället för platta paneler består en solvärmeanläggningar av konkava speglar som reflekterar strålarna mot en kollektor. Kollektorn innehåller en vätska, antingen smält salt eller en syntetisk olja, som värms upp av dessa koncentrerade strålar. Den uppvärmda vätskan kan sedan lagras vid temperaturer mellan 400 och 600 °C i isolerade tankar.
När elektricitet behövs används vätskan för att värma upp och förånga vattnet. Ångan leds genom en turbin som driver en generator. En vakuumpump är ansluten till kondensorn, där ångan återgår till vattenform. Innan turbinen startas evakuerar vakuumpumpen luft och andra icke-kondenserbara gaser. Detta förbättrar kondensationsprocessens effektivitet genom att eliminera luftens isolerande effekt, vilket annars skulle förlänga processen. Genom att minimera mottrycket på turbinen så att energi överförs effektivare från värme till mekanisk energi. När turbinen har startats upprätthålls vakuumnivån genom att luft som läcker in kontinuerligt avlägsnas. Genom att använda vakuum i denna process kan den fria, rena energin som utvinns från vår sol utnyttjas till sin fulla potential.
Uppvärmning för regniga dagar
Att lagra värmeenergi är mycket enklare än att lagra el. Tänk bara på hur en termos håller kaffet varmt och jämför det med hur många batterier du skulle behöva för att få en vattenkokare som inte är kopplad till ett strömuttag att koka upp vatten. Medan konventionella solpaneler omvandlar solljus direkt till elektricitet, har solvärmeanläggningar ett extra steg: att omvandla det till värme som lättare kan lagras och tas ut vid behov.
Från värme till elektricitet
Nyckeln till solvärmeenergi är att koncentrera solens strålar. I stället för platta paneler består en solvärmeanläggningar av konkava speglar som reflekterar strålarna mot en kollektor. Kollektorn innehåller en vätska, antingen smält salt eller en syntetisk olja, som värms upp av dessa koncentrerade strålar. Den uppvärmda vätskan kan sedan lagras vid temperaturer mellan 400 och 600 °C i isolerade tankar.
När elektricitet behövs används vätskan för att värma upp och förånga vattnet. Ångan leds genom en turbin som driver en generator. En vakuumpump är ansluten till kondensorn, där ångan återgår till vattenform. Innan turbinen startas evakuerar vakuumpumpen luft och andra icke-kondenserbara gaser. Detta förbättrar kondensationsprocessens effektivitet genom att eliminera luftens isolerande effekt, vilket annars skulle förlänga processen. Genom att minimera mottrycket på turbinen så att energi överförs effektivare från värme till mekanisk energi. När turbinen har startats upprätthålls vakuumnivån genom att luft som läcker in kontinuerligt avlägsnas. Genom att använda vakuum i denna process kan den fria, rena energin som utvinns från vår sol utnyttjas till sin fulla potential.
Läs mer – Solpaneler i rymden
I rymden lyser solen 24 timmar om dygnet. Detta betyder att vakuumbelagda solpaneler är den huvudsakliga energikällan för nästan alla satelliter och sonder, samt för den internationella rymdstationen (ISS). Tänk om vi kunde använda denna konstanta ström av solenergi ner till jordens yta? Genomförbarheten av detta koncept är det som Europeiska rymdorganisationens SOLARIS-projekt hoppas kunna bevisa. Om projektet får grönt ljus kommer solcellsanläggningar att skickas i geostationär omloppsbana cirka 36 000 km ovanför vår planets yta och stråla ner den energi de fångar upp via mikrovågor. Projektets omfattning är enorm: För varje genererad gigawatt utomjordisk energi krävs en yta på 5 km2 solpaneler i rymden. Och mottagningsstationen här på jordytan måste vara ännu större – hela 25 km2, alltså bara något större än Manhattan Island, New York Citys urbana centrum. Även om det finns många tekniska utmaningar att övervinna innan projektet kan förverkligas, skulle resultatet bli ett enormt kliv för mänskligheten: 24/7 ren, grön energi från rymden med hjälp av vakuum.
I rymden lyser solen 24 timmar om dygnet. Detta betyder att vakuumbelagda solpaneler är den huvudsakliga energikällan för nästan alla satelliter och sonder, samt för den internationella rymdstationen (ISS). Tänk om vi kunde använda denna konstanta ström av solenergi ner till jordens yta? Genomförbarheten av detta koncept är det som Europeiska rymdorganisationens SOLARIS-projekt hoppas kunna bevisa. Om projektet får grönt ljus kommer solcellsanläggningar att skickas i geostationär omloppsbana cirka 36 000 km ovanför vår planets yta och stråla ner den energi de fångar upp via mikrovågor. Projektets omfattning är enorm: För varje genererad gigawatt utomjordisk energi krävs en yta på 5 km2 solpaneler i rymden. Och mottagningsstationen här på jordytan måste vara ännu större – hela 25 km2, alltså bara något större än Manhattan Island, New York Citys urbana centrum. Även om det finns många tekniska utmaningar att övervinna innan projektet kan förverkligas, skulle resultatet bli ett enormt kliv för mänskligheten: 24/7 ren, grön energi från rymden med hjälp av vakuum.